Logga in
Logga ut

Per Sandberg

Pers Inlägg

Presenterar nyheter, åsikter och andra inlägg om fotbollen i södra Norrbotten.

Ökvists första tid

Piteå Lotta Ökvist lämnade Piteå IF för proffsspel i USA.

Efter att ha blivit bortbytt två gånger innan säsongen ens startat så hamnade hon i Orlando Pride.

Laget har spelat tre matcher i serien: 1-1 mot Utah Royals, 0-2 Washington och 1-2 mot Portland. Lotta Ökvist har suttit 90 minuter på bänken i samtliga matcher. Ingen debut än alltså.

Noterbart är att hela 16 466 åskådare såg förlustmatchen borta mot Portland senast.

 

Till helgen inleds division 3-fotbollen för herrar.

Så här rankar Nordicbet lagen.

Sandvik 2,50

IFK Kliax 3.20

Bergnäsets AIK 5.75

Kiruna FF 5.75

Storfors AIK 6.00

Notvikens IK 7.25

Gimonäs Umeå IF 15.00

Umeå FC Akademi 15.00

IFK Holmsund 20.00

Ohtana Aapua FF 20.00

Lycksele 25.00

Infjärdens SK 35.00

 

I februari spelade Mohamed Bangura med Piteå IF. En och annan undrar säkert vart han tog vägen. Svaret är Akropolis som spelar i divison 1 norra.

Ikidi är på gång

Piteå Piteås backstjärna Faith Ikidi inledde på bänken i premiären mot Kalmar (2-1), men fick några minuter i slutet.

Hon bröt armen tidigt under försäsongen och har inte kommit tillbaka i full form ännu.

Bland annat fick backen uppleva en hemsk 0-8-match för Nigeria mot Frankrike veckan före den allsvenska premiären.

Ikidi kör stenhård träning nu och den ger resultat.

- Det ser bättre och bättre ut, hon kommer allt mer. Det känns också skönt att vi inte behöver stressa igång henne utan kan vänta tills att hon är hundra procent. Vi vill inte riskera någon förslitningsskada genom att köra igång för tidigt utan kan vänta tills hon är i topptrim, säger tränaren Fredrik Söderholm.

Cecilia Edlund är också på gång igen och tränar för fullt.

Lena Blomkvist och Andrea Norheim ådrog sig båda vrickningar under dagens träning. En klassisk fotbollsskada som inte ska ställa till några större problem inför helgens bortamatch mot Eskilstuna.

Avhoppen gynnar ISK

Piteå Problemen med division 1 blir bara fler och fler.

Först hoppade Mariehem av. Sedan Alvik och nu precis innan starten AFC Luleå.

Då bara Myckle tillkommit innebär det att serien innehåller två lag för lite.

Infjärden och övriga gäng får alltså spela fyra matcher mindre än tänkt.

Samtidigt kommer bara ett lag istället för tre att åka ur serien.

Drömsits för en nykomling.

Men för Infjärden spelar det förmodligen inte så stor roll.

Visst ökar chanserna att hålla sig kvar i serien, men Infjärden ska vara tillräckligt bra för det ändå.

Jag ser stora möjligheter till att Infjärden blir ett stabilt mittenlag.

Kvalitéerna finns. ISK har besegrat seriekollegorna Notviken 5-3 och Myckle 6-1 på försäsongen. Dessutom kryss mot Sunnanå.

Cajsa Hedlund  har fortsatt att göra mål och med Ida Sundkvist och Petra Lundgren ska ISK kunna hota offensivt även i division 1.

Infjärden har fått behålla hela sin trupp och kan bygga vidare på det som laget gjort bra tidigare. Redan ifjol kändes laget som division 1-mässigt. I år kommer Infjärden att bevisa det också.

 

Något fint att utgå från

Piteå Hon avslutade 2017 som en av allsvenskans mest formstarka spelare.

En knäoperation senare inledde Madelen Janogy serien på samma sätt.

Den förvandling som hon genomgick under förra sommaren har behandlats många gånger på det här utrymmet.

Att hon skulle kunna vara lika bra under den här säsongen visste vi.

Det förvånande var att hon är där redan nu.

Madelen Janogy opererade menisken för bara ett par månader sedan. Ingen stor operation, men ändå av den typen som tar bort viktig uppbyggnadsträning på försäsongen.

Det är knappt två veckor sedan hon kunde träna för fullt. Bara en vecka sedan första matchen.

Ändå går hon in och är planens bästa spelare i premiären.

Drivet, initativen, lusten att utmana och söka upp dueller, inspelen, avsluten. Det fanns där precis som tidigare.

Det finns ännu mer att hämta av Janogy. Tröttheten syntes tydligt i andra halvlek. Men hon ligger längre fram nu än jag trodde hon skulle göra den här månaden. 

Hon har inte samma grund som övriga i laget så formen kan nog vara lite ojämn och nästa match, Eskilstuna borta, är tuffare än Kalmar hemma. Men mycket var positivt.

Jag var inne på tidigare att det inte är någon dröm att möta en nykomling i en premiär. Ett lag som har allt att vinna i den för Kalmar största matchen någonsin. Den typen av inspiration brukar medföra större chans till poäng.

Piteå var det starkare laget i längden, framförallt i andra halvlek orkade Kalmar inte sätta något egentligt tryck. Men inledningsvis var det många dueller och bollbyten som satte prägel på matchen.

I slutändan var det PIF som orkade sätta passningarna och hade det offensiva kombinationsspelet.

Piteå var matchen igenom bra på att komma till många inlägg. Straffsituationen till 2-1 var ett exempel på det vi har sett mycket av under försäsongen. Diagonala krossbollar från ytterbacksposition in mot straffområdet för att hota på bortre ytan som ofta är väldigt svår att försvara. Den typen av bollar från Lena Blomkvist och June Pedersen kommer vi att få se många gånger under säsongen.

June Pedersens straff var säker. Annars har PIF en rätt dålig statistik på straffar senaste åren.

Piteås kvitteringsmål var frukten av en tydlig bra löpning av Madelen Janogy och rätt slagen boll i djupet. Att Janogy sedan tog kampen mot backen och kom till avlsut bäddade för retur och pass till Andrea Norheim som kunde sätta bollen.

Norskan gjorde ett mål och låg bakom straffen när hon blev puttad i ryggen. Ett mål och en fixad straff. Bra statistik för henne. Norheim har visat sig bra på att hitta rätt ytor i straffområdet. I spelet utanför, bland annat i form av att skydda boll och att starta löpningar i rätt tid, finns delar att förbättra och det kommer hon att göra under säsongen.

Faith Ikidi platsade inte i dag. Hon hade en mardrömsmatch när Nigeria föll med 0-8 mot Frankrike nyligen. Efter armskadad har hon ännu inte kommit tillbaka till sina normala nivå. Jag har svårt att se PIF släppa in 1-0-målet med en Ikidi i form på planen. Djupledsbollen kom på den yta som uppstår i en trebackslinje men som Ikdi i stort sett alltid äger.

Det här var ingen perfekt match, men det var en start som gav tre poäng och något fint att utgå ifrån.

Vinst igen och premiär

Piteå Två matcher. Lika många segrar.

Piteå IF har fått en poängmässigt perfekt start på säsongen.

Efter 1-0 hemma mot nykomlingen Ytterhogdal i en sömning tillställning med mycket övrigt att önska blev det i dag 2-1 borta mot Östersund.

Joel Edström satte båda målen för PIF, ett efter nick på hörna, det andra efter en omställning. Piteå har en härlig bredd i offensiven. I dag saknades avstängde Gustav Rönnbäck-Wallin och Gustav Nordh, men PIF kunde ändå mönstra starka namn framåt.

Alex Naylor spelade fram till ett av målen, ingen överraskning där. Han står redan på två assist och det kommer att bli många fler.

Det är han som ska servera PIF:s löpvilliga spelare. Ska motståndarna stoppa PIF är det viktigt att strypa flödet på hans bollar och inte låta Samuel Naiwo komma löpandes med fart rättvänd. Men det är klart. Det här känner alla lagen redan till.

Boden och Luleå spelade 2-2 i dag. Inget oväntat där. De många derbyna kan mycket väl innebära många oavgjorda matcher. Blir Timrå vinnaren av det?

 

 

Piteås damer inleder damallsvenskan mot Kalmar söndag. En nykomling i en premiär brukar inte vara en jättebra lottning. Nykomlingar har allt att vinna och ser det med rätta som största matchen på flera år eller till och med någonsin.

Nykomlingar kan ofta prestera bra i början för att sedan falla tillbaka.

Det PIF som springer ut på LF Arena söndag kommer inte att vara som bäst. Skador på Elin Bragnum (spelar inte), Madelen Janogy (precis tillbaka) och Faith Ikidi (har jobbat för att komma ikapp efter armskadan) är en orsak.

En annan är att PIF år efter år blir bättre ju längre säsongen lider. Det är flera gånger som laget har avslutat hösten med en en fin förlustfri svit i sista omgångarna. 

Piteå är verkligen ett kollektiv där bitarna behöver kugga i varandra för att göra laget mer stabilt och bra. Damallsvenskan har utvecklats så mycket senaste åren att de här delarna blivit viktigare för alla lag. Men för Piteå är verkligen det kollektiva spelet styrkan, kanske mer än för något annat lag. Dessutom brukar som regel så gott som samtliga spelare individuellt sett också bli bättre under säsongen.

Madelen Janogy går en mycket intressant säsong tillmötes. Utvecklingen under sommaren ifjol var mycket stor. Hennes självförtroende utvecklade henne. Drivet med boll, dribblingarna, avsluten, förmågan att söka upp närkamper istället för att kanske undvika gjorde stor skillnad inte bara för henne utanför hela laget.

Nu lär vi få vänta in i senare delen av maj innan hon är i gammalt gott slag.

Vi kan förvänta oss ett PIF som liksom tidigare inte kommer att riskera något med spelarna. Säsongen är lång och vi kommer få se en del spelare som behöver vilas både fysiskt och psykiskt under säsongen och PIF kommer därför rotera ganska mycket i laget misstänker jag.

Ijfol satte PIF 15 av 31 mål efter fasta situationer. June Pedersens vänsterfot blir en nyckel igen. Julia Karlernäs och Nina Jakobsson ska kunna dominera i luftrummet. Den senare har fysiken både med längd och styrka. Dessutom ett hårt distansskott. Kan bli årets utropstecken i PIF. Den dag hon 100 procent tror på sig själv i alla situationer och blir lite bättre på att driva boll i fart, samt höjer lägstanivån så har hon stora förutsättningar att göra sig till ett stort namn i serien.

På målvaktssidan finns det ingen anledning till oro. Cajsa Andersson är mindre spektakulär än Hilda Carlén och har inte samma fötter. Men en mycket trygg målvakt som visat på fin tajming i närspelet under försäsongen.

Det är osäkert om amerikanskan Jo Blankenship får en plats i startelvan till premiären. Hon har två bra fötter men har fått jobba för att komma in i spelsättet i Sverige. Inte minst defensivt, vilket syntes mot Djurgården i cupen i ett par situationer där hon chansade bort sig. 

Men här är det viktigaste med PIF. Det finns en mängd exempel på spelare som har fått sitt genombrott och spelat sitt livs fotboll i PIF. Det har lyft klubben till medalj tre år i rad. Ett finare betyg är svårt att få.

PIF står trots alla turbulens väl rustat inför serien. Men den kommer att bli mycket jämn. Jag räknar med många kryss och uddamålssegrar. Det finns sju lag som slåss om medaljerna: Piteå, Rosengård, Linköping, Eskilstuna, Kristianstad, Göteborg, Djurgården.

Ni ser alla Piteås 22 matcher på pt.se. Där kan ni också se repriserna och höjdpunkter från PIF:s alla matcher.

 

Namn: Per Sandberg
Ålder: 34
Fotbollsbakgrund: Har spelat fotboll nästan hela livet. Har tvingats sluta på grund av skador.
Bästa fotbollsminne: Sverige-Paraguay på Olympiastadion i Berlin, 15/6 2006 samt Tyskland-Sverige på samma arena oktober 2012.
Uppdrag: Ska leverera nyheter, kommentarer och åsikter om lokal fotboll.
Mejl: per.sandberg@pt.se
Telefon: 0911-645 41, 070-2604123

  • Senaste blogginläggen

Bloggar