Hur såg ursprungsidén ut och vad gick äventyret ut på?
– Vårt projekt heter ”Fjällets guldkorn” och gick ut på att upptäcka och uppleva fjället ur vit-, grön- och toppvy. Det hela landade på en total sträcka av 203 mil, uppdelat på tre etapper under olika årstider. Syftet är att förmedla tips, kunskap och inspiration så att fler människor kan uppleva vårt vackra fjällandskap. Fjället är nära förknippat med både träning, hälsa och välbefinnande och är en fin miljö att vistas i – förutsatt att du har goda kunskaper och är rätt rustad.
.
Etapperna såg ut så här:
1. Kungsleden (turskidåkning med pulka från Hemavan till Abisko) 484 kilometer.
2. Gröna bandet (vandring Treriksröset till Grövelsjön) 1 380 kilometer.
3. Den högsta fjälltoppen i våra fyra fjällandskap (löpning, vandring och/eller klättring av Kebnekaise, Storsola/Syltraversen, Helags och Storvätteshågna) 168 kilometer.
.
Berätta om den sista delen av äventyret!
– Vi valde att bestiga Kebnekaise precis innan starten av Gröna bandet, eftersom de tre återstående fjälltopparna befinner sig relativt nära Grövelsjön och var smidigast att vänta med. Så direkt efter målgången av Gröna bandet bytte vi ut kängorna mot löparskorna för att kunna färdas lätt på de tre återstående fjälltopparna. Då vi båda två är passionerade löpare var känslan obeskrivlig av att nu äntligen kunna springa igen. Finalen av fjälltopparna skulle bli Jämtlands högsta topp Storsola, som också ingår som en del i bergsmassivet Syltraversen. Den högsta toppen i Syltraversen är Storsylen, som ligger på den norska sidan. Allt slutade med att vi gjorde hela Syltraversen, vilket innebar högalpin klättring med klätterutrustning och dessutom klättringspremiär för Erikas del. Vi är båda eniga om att finalen av projektet blev en riktig höjdare och precis den utmaning som vi gillar – det vill säga när vi ligger på gränsen till vad vi klarar av och efteråt känner att vi har vuxit med uppgiften. Med oss hade vi en klättererfarne Napoleon Wallin, som hjälpte oss på bästa sätt.
.
Hur känns det nu när det är klart?
– Det är en härlig känsla, samtidigt som det är lite tomt. Vi har levt med projektet i snart ett års tid och det har hela tiden följt med oss parallellt med vardagslivet. Då utmaningar är bland det bästa som finns var vi eniga om att projektet skulle ligga på en sådan nivå att vi på förhand inte var helt säkra på om vi skulle klara av uppgiften, men ändå ha känslan av att det skulle vara genomförbart. En annan härlig känsla är insikten i att våra kroppar ganska snabbt kan anpassa sig och klara av mer än vad vi tror. Tar vi hand om kropparna på ett vettigt sätt läker de skapligt, trots att de vissa stunder kan kännas helt slut när dagens etapp är avklarad. Vi är även tacksamma för alla fina möten med människor, som vi har fått vara med om längs vägen. Fjället inbjuder till en slags harmoni där människan kommer ner i varv och ger utrymme till att vara här och nu. Det är en sinnesstämning som tyvärr inte är lika självklar i dagens moderna samhälle.
.
Till sist rundar vi av med ett gäng fakta i sifferformat:
3 300 ... kcal i snitt per dag och person har systrarna förbrukat.
600 ... stycken energibars har systrarna förtärt.
203 ... mil har de färdats till fots.
110 ... timmars behov av återhämtning har sportklockorna nästan konstant visat på.
82 ... dagar har systrarna spenderat på fjället.
30 ... kilometer i snitt per dag har systrarna färdats.
10 ... timmar per dag har de varit igång.
9 ... gånger har de trubadurat längs resan
5 ... gånger om har de bestigit Mount Everest höjdmässigt.